bohemerna, poeterna är svin  och On The Road den fånigaste skiten jag har läst 
för Hjältar och Hjältinnor stannar kvar med ryggen upp mot väggen bara hud mot vassa eggen 
och de rivs och slår och bits för sina liv eller någon annans 
de får ingen belöning men de kräver ingenting

de bara gör, biter ihop och håller käften 
älskling det vi mest av allt vill ha är någonting som aldrig kan bli vårt 
november är en mur av våt betong där en löjlig dröm om flykt föds 
för att krascha och sen dö men Hjältar och Hjältinnor stannar kvar 
de spottar hårt mot vinden och de värmer våra händer 
så vi inte tappar taget om den kärlek vi har rätt till 
de vågar tro och hoppas på att någon därute ser oss 
någon som hellre vill förlåta än fördöma oss 
för något vi inte visste att vi gjort